Dödsolyckor med lift och arbetsplattform 2008–2025 – vad Arbetsmiljöverkets förteckning visar

Vad förteckningen visar

Tabellen återger Arbetsmiljöverkets egna ord. Vi redovisar bara år och yrke – inga namn, åldrar, datum, orter eller arbetsgivare.

Fem av de elva dödsfallen gällde klämning. I de övriga sex föll personen, och i två av dem började olyckan med att liften blev påkörd av en lastbil. Indelningen bygger på beskrivningar om några ord var, och elva dödsfall är för få för att säga vilken risk som är vanligast.

Påkörning – därför kräver 11 kap. 13 § fallskydd

I två av dödsfallen, 2013 och 2014, blev liften påkörd av en lastbil och personen föll ur korgen. Det är just den risk som AFS 2023:11 tar upp särskilt: arbetsgivaren ska se till att personlig fallskyddsutrustning används om det finns risk att lyftanordningen blir påkörd av en annan anordning eller ett fordon, och utrustningen ska förvaras lättåtkomligt på eller nära liften (11 kap. 13 §). Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att förhindra att liften blir påkörd av ett annat fordon när den används där det finns risk för det (11 kap. 16 §). Arbetsmiljöverket skriver vidare att kompletterande personlig skyddsutrustning kan behövas på arbetsplattformar, till exempel när plattformen kan bli påkörd. Verket pekar dessutom på risker när olika anordningars arbetsområden sammanfaller, och nämner områdesbegränsningar som en åtgärd mot kollisioner. Riskbedömningen ska alltid vara skriftlig (AFS 2023:1 11 §).

Klämning – risker och skydd

Beskrivningarna säger ibland mot vad personen klämdes – ett tak 2010, ett rör 2023 – och ibland bara att det skedde i eller med en skylift. Ett dödsfall, 2008, gällde avlastning av en inomhuslift, alltså när liften lastades av och inte när någon arbetade från den. Det här säger regler och branschpraxis om att förebygga klämning och få ner någon som sitter fast:

• Riskbedömningen innan liften används ska bland annat ta upp arbetstagarnas kunskaper, lyft av personer och sammanfallande arbetsområden (AFS 2023:11 11 kap. 4 §).
• Utbildningen ska omfatta liftens reglage, även reglagen på marken och nödsänkningen (SS-ISO 18878:2025, 6.2 i). Enligt Liftutbildningsrådet bör även den som åker med kunna manövrera plattformen till en säker position i en nödsituation.
• Kontrollera före arbetet att nödstoppet fungerar, och prova nödsänkningen från marken (LUR:s säkerhetsguide). Mer i guiden om daglig kontroll av lift.
• En räddningsplan ska finnas som komplement till riskanalysen och beskriva hur en nödsänkning eller evakuering görs vid en olycka, och ensamarbete i lift bör bara ske i undantagsfall, med en särskild riskbedömning (Rentalföretagens branschpraxis). Se guiden om räddningsplan för fallskydd och lift.

Fall från plattformen – kliv aldrig av en upplyft plattform

Fyra av dödsfallen var fall utan påkörning: från en bomlift 2025, från en skylift 2009, när en arbetsplattform lossnade 2012 och från en saxlift vid ett balkongarbete 2009. Den sista olyckan gjorde Arbetsmiljöverket en djupstudie av – för att hitta bakomliggande orsaker, inte för att peka ut någon som ansvarig – och den visar hur en invand arbetsmetod kan vara förbjuden:

• Liften användes som förbindelseled för att ta sig från plattformen in på balkongerna. Metoden stod i arbetsmiljöplanen.
• Mannen klev över korgens räcke mot en balkong elva meter upp. Avståndet var 50 centimeter, det snöade och han använde ingen personlig fallskyddsutrustning. Han halkade och föll.
• Alla på arbetsplatsen hade gått utbildning i mobila arbetsplattformar, men uppgav att de aldrig hade hört att det är förbjudet att lämna plattformen när den är upplyft.
• Arbetsmiljöverket konstaterade att erfarenheter inte hade tagits till vara: samma metod användes trots en liknande olycka 2007, när en person föll sex meter från en mobil arbetsplattform, och arbetsmiljöplanen var, utom plats och beställare, identisk med en plan från 2007.
• Arbetsmiljöverket gick igenom 24 bruksanvisningar och fann att informationen om förbudet varierade mycket, och de uthyrare som verket kontaktade 2009 kände inte till det.

Studien bedömer att fallskyddet troligen hade räddat mannens liv om han hade använt det. Förbudet gäller fortfarande: du får aldrig lämna plattformen när den är upplyft, och liften får inte användas som hiss. SS-EN 280-1:2022 utgår från att man kliver på och av bara vid marken eller vid chassit. I bomlift är branschpraxis att alltid använda fallförhindrande sele med kort lina, eftersom det finns risk för katapulteffekt – mer i guiden om när sele krävs i liften.

Afa Försäkring skriver i en rapport från 2024 att fall från höjd står för 15 procent av arbetsolycksfallen med dödlig utgång, i alla branscher, och att byggnadsmålare ofta beskriver att de fallit i samband med arbete på liftar eller stegar (olyckor 2018–2022).

Globala siffror från IPAF – med förbehåll

IPAF, den internationella organisationen för liftbranschen, sammanställer olyckor som rapporteras frivilligt från hela världen. Siffrorna är inte svensk statistik och inte fullständiga. Enligt branschpressens referat av IPAF:s säkerhetsrapporter rapporterades 100 dödsfall för 2024, mot 135 året innan, och de vanligaste orsakerna var vältning, klämning och fall från plattformen. För 2025 rapporterades 76 dödsfall. Elolyckor var då den vanligaste orsaken, med 20 dödsfall, och byggarbetsplatser stod för 37 procent av olyckorna. Rapporterna kom från 25 länder.

Så förebygger arbetsgivaren

1. Välj rätt lift för uppgiften i en skriftlig riskbedömning. Fel val av anordning kan leda till dödliga olyckor, skriver Arbetsmiljöverket.
2. Se till att den som kör har dokumenterade kunskaper i teori och praktik och ett skriftligt körtillstånd för de liftar och uppgifter det gäller (AFS 2023:11 11 kap. 27–28 §§).
3. Låt liften kontrolleras dagligen, få fortlöpande tillsyn med journal och besiktigas var tolfte månad.
4. Prioritera gemensamma skydd före personligt fallskydd (AFS 2023:10 4 kap. 15 §) – mer i guiden om kollektivt fallskydd. Använd personligt fallskydd när bruksanvisningen eller riskbedömningen kräver det, vid risk för påkörning och alltid vid motorsågsarbete från plattformen.
5. Ha en räddningsplan, och låt aldrig någon arbeta ensam i personligt fallskydd.
6. Lämna aldrig plattformen när den är upplyft, och använd aldrig liften som hiss.

Hela ansvaret beskrivs i guiden om arbetsgivarens ansvar vid liftarbete, och reglerna i guiden om AFS 2023:11.

Så gjorde vi sammanställningen

Källa: Arbetsmiljöverkets förteckning Kort händelsebeskrivning av dödsolyckor i arbete 2008–2025 (pdf, senast ändrad 2026-05-20), läst 2026-10-24. Förteckningen redovisar arbetstagare och egenföretagare, och i ett eget avsnitt andra som omkommit i arbetet, till exempel anställda i utländska företag. Alla liftfallen i tabellen står i huvudavsnittet. Dödsfall på väg till och från arbetet och dödsfall i arbetssjukdomar ingår inte.

Metod: Vi sökte efter orden lift, plattform, korg och hiss, som fångar skylift, saxlift, bomlift, pelarlift, liftkorg och arbetsplattform, och läste varje träff. Vi räknade bara olyckor där en lift eller en arbetsplattform var inblandad. En kontrollsökning med fler ord, bland annat lyft, kran, balkong och höjd, gav inga fler fall där det framgår att en lift var inblandad.

Inte medräknat: en bygghiss som rasade 2023 med fem dödsfall, en hisskorg i ett hisschakt 2020, en plattform på en transportör 2021 och en ”lift för container” 2014 – ingen av dem är en mobil arbetsplattform, eller så framgår det inte. Inte heller en olycka 2010 där två personer föll med en hisskorg som var kopplad till en mobilkran. Det var ett personlyft med kran, som regleras för sig i AFS 2023:11 (12 kap.).

Begränsningar: Varje olycka beskrivs med några ord, så en olycka med lift kan stå där utan ordet. Saxliftsolyckan 2009 heter ”Föll fyra våningar vid balkonginglasning” och syns bara tack vare djupstudien. Siffrorna kan också ändras – enligt Arbetsmiljöverket kan antalet både öka och minska när ny information kommer in. Därför skriver vi minst. I 2026 års förteckning, januari–oktober, finns ingen träff.

Som jämförelse: totalt dog 55 arbetstagare och egenföretagare i arbetsolyckor i Sverige 2023, 40 år 2024 och 45 år 2025, i alla branscher (Arbetsmiljöverket, uppdaterat 2026-10-22).